all she ever wanted

Haha, sjukt rolig kväll igår. Resultatet är en oslagbart trött Sara idag. Har varit helt död idag, verkligen lamslagen. Åt pizza till frukost med min fru Linn, väldigt värt. Sedan dog vi lite i soffan och hamnade i någon slags matkoma.
Tog bussen hem och dog lite mer hemma. Passande med död-tema i detta inlägget när det är halloween och allt.

Imorgon ska jag träffa Nomchild, var jättelängesedan sist! Nu ska jag nog dö lite i sängen till go musik. PUSS!

Då var det då. Nej men ja. Nu ska jag till jobbet och jag är rätt pepp faktiskt, knarkat lite ipren o så, älskar att vara cheyyy. Hur som helst, idag är det i alla fall ansiktsmålning så det brukar vara rätt chill. Kanske lyckas locka Sara till att bli målad till vampyr eller nått, hade varit fräckt.

Efter jobbet blir det hem superfort för att sedan åka kollektivt till Torslanda, PUSS!

Idag på tåget på väg till skolan så gick det upp för mig. Jag är inte kär i dig, inte heller i dig. Mannen i mitt liv (åtminstone för tillfället) är Michael Cera. Alltså jag tror jag börjar bli besatt, kan inte sluta tänka på honom. Kan inte sluta fantisera och visualisera mig till en park där jag och han sitter på en filt och spelar kort och bara skrattar. Dricker blandssaft och äter singoalla (för han gillar singoalla). 

Alltså Michael Cera, om du läser min blogg (eller om du som känner dig träffad och tycker att du uppnår dessa krav gör det), hör av er till mig. Mitt nummer finns på hitta.se. Sök på Johan Tolinsson. 

HEJ!

Eller jo okej, lite ledig måste jag nog säga att jag är! 
Nu idag ska jag inte göra ett jota, bara slänga mig ner i soffan och mysa framför idol med familjen. Imorgon ska jag jobba, det är ansiktsmålning på jobbet så det ska bli superroligt! Sedan på kvällen bär det av till Torslanda för lite maskeradfest.

På söndag har jag inte planerat något alls och på måndag ska jag förhoppningsvis lyckas dra hit Elena och träffa Sandra och diskutera tjejnätverk, hur det fungerar etc. 

På tisdag jobbar jag igen och på kvällen är det första sånglektionen. Sedan på onsdag vet jag inte vad jag skulle göra... Plugga? Usch... Hatar att behöva plugga på lov, men så får det bli ibland.

För att slutligen på torsdag ta tåget ner till Köpenhamn med famillia och vara där tills på söndag! Supermys!
Mitt lov kommer gå superfort, men jag är taggad! Nu ska jag verkligen vila upp inför slutspurten av den här terminen!

---

Idag har jag skrivit ett prov som jag trodde skulle vara mycket svårare än det var. Vid lunch tog jag tåget hem till Kungsbacka så mötte jag upp en tjej som heter Helena som också är med i Luciatruppen, riktigt go tjej. Tillsammans spatserade vi till Drottning Blankas Gymnasieskola, först blev vi sminkade och sedan fixade dem vårat hår. Det kändes verkligen lyxigt att bli så ompysslad. Vidare till fotostudion för snygga bilder till valaffischerna! Ska bli spännande att se dem när de kommer upp nästa vecka!

PUSS!

JAG KOM MED I KUNGSBACKAS LUCIATRUPP 2010!!!

Var supernervös men tydligen gick det vägen ändå! Är så jäkla glad nu, svårt att koncentrera mig på annat än detta. Haha, jag kom med?! Hur sjukt är inte det!!

Nu ska jag till skolan, hejsvejs!

Jaha, nu sitter jag här i skolan. Trodde minsann att jag skulle ha engelska som vanligt 8.10, precis som alla andra måndagar. Men nej, tydligen inte. Vi har kompensationsledigt för att vi imorgon ska vara i skolan 8.10 (PÅ VÅRAN ANNARS LEDIGA TISDAG). Skjut mig lite, jag som sov så himla gott i natt.

Så nu borde jag kanske vara lite proukv, men är jag det? Nej, verkligen inte.

Förresten, igår var en väldigt konstig kväll. Inte riktigt som vanliga söndagar, men på något sätt var det ändå skönt. Har haft en bra helg trots att jag gråtit mer än det regnat ute. Men nu uvet jag på riktigt vad jag vill, jag har saknat dig och jag saknar dig. Imorgon är det lucia, det blir antingen "Att angöra en brygga" eller "Hallelujah"... Kanske "Your song". Fasen att jag inte kan besluta mig för något någon gång.

PUSS.

Igår drack jag öl istället för att plugga. Nu sitter jag i pyamas och ska snart gå ner till bussen. Åtminstone så regnar det inte, och det är ju bra.

Ikväll ska jag och mamma äta ute på en restaurang som heter Davinci, det ska bli supermysigt. Nej, nu måste jag fixa lite! PUSS!

Dem ringde igår, från lokaltidningen och nu är jag uttagen till första rundan.  Har övervägt lite vilken låt jag tänker sjunga upp för juryn. Efter många om och men blev det dock Regina Samson's låt Samson. Tycker att den är så himla vacker så nu när jag väl bestämt mig känns låtvalet väldigt klockrent, solklart, u name it!

Just nu håller jag på att skriva lite på mitt psykologiarbete, en fördjupningsuppgift om min personlighet, om vem jag är. Snacka om att det är lätt att gräva ner sig när man håller på med detta. Får en lite klarare förståelse för varför en del människor tycks uppfatta mig som irriterande och krävande. Herregud, jag måste vara den jobbigaste som existerar på västkusten (okey, krydd, men nästan).

Sedan irriterar jag mig mäkta mycket på varför vi människor ständigt måste dela in andra i kategorier, varför är det så jäkla viktigt att skilja på vi och dem? (Det stod i psykologiboken, my biggest love atm). 

Nåväl, nog om detta. Nu lyssnar jag på min "I Was Way Out West" lista på Spotify. Grymt bra. Tjing!

Slutar härmed skjuta upp saker och ting.
Imorgon ska jag skriva religionstexten, jag ska ha skrivit minst två sidor psykologi och slutligen ska jag pallra mig ut för en springtur.

Imorgon är det onsdag, mitten av veckan. Jag är så skoltrött att jag inte vet vart jag ska gömma mig längre, exploderar snart om jag måste stanna i den här staden länge till. Vill fly landet, någon som ska med?

Nu tänker jag somna till en romantisk film och drömma mig bort, önska att det var jag du somnade med varje kväll.

Längtar så himla mycket till höstlovet nu. Känns som att det kommer till att bli lite utav en etapp inför studenten, så jag peppar järnet!

Förresten så åker jag till Köpenhamn den 4 November med familjen, en relativt spontan weekendresa. Ska bli supermysigt med hotellfrukost och bara strosa omkring tillsammans med dem. Känner verkligen att jag behöver komma bort nu.

Nu ska jag fortsätta med min effektiva pluggande... som inte är så effektivt, men ändå!

Arrividerchikiliki (du förstår)


Bild lånad från ving.se

---

 

Hösten, nu är jag helt övertygad. Regnet fullkomligt öser ner utanför balkongdörrens fönster, man kan riktigt höra hur dropparna riktigt skjuter mot glaset. Vinden viner likt någon abnorm höststorm och löven dansar runt där utanför.

Inne är det kallt, trots att det är just inomhus. Utan att vara för personlig, för jag vet inte hur personlig jag törs vara, så känner jag mig ensam. Jag känner mig fruktansvärt misslyckad och övergiven.
Kan inte låta bli att tänka tillbaka på höstar då jag hade det fint, då jag var kär och någon annan var kär i mig med. Då det var besvarat och lyckligt. När man endast kunde lyfta telefonen och ringa, fråga om du ville komma över, eller om det var okej att jag kom om en timma. Nu är det inte så, det blir aldrig så igen.


Mer självsäker än någonsin, mer extrovert än någonsin. Jag behöver bli älskad av någon speciell.
Titta, jag stryker till och med under det, så bra gick det med att inte vara personlig. Men det är väl okej, det är min blogg. Den handlar om mig, ingen annan.

Jag ser hela tiden folk som håller i hand, de som öppet kysser varandra på spårvagnen, i mörkret, på fiket. Jag ser er hela tiden och frågar då mig själv varje kväll innan jag somnar:

- Vad är det dem tjejerna har som inte jag har, varför kan inte någon älska mig på det sättet? Varför måste jag känna mig så fruktansvärt ensam.

Och nu måste jag ursäkta mig lite, förlåt för detta patetiska inlägg.

Rummet alltså. KABOOM sa det, och vipps är det lika stökigt som det va innan jag städade det sist. Dock har jag tagit tag lite i mig själv på så vis att jag faktiskt har duschat. Men skolan. Skjut mig.

Nästa månad har jag fem pass, jag misstänker att min chef har börjat förstå att jag så smått håller på att förgöra mig själv. Det känns fint att folk låtsas bry sig litegrand genom att säga "Sara, ta det lite lugnt nu och tänk inte så mycket... Det löser sig". Men löser det sig verkligen då?

Nu ska jag sminka mig i abnorma mängder, sedan ska jag cykla till jobbet i denna freakin' kyla. Efter jobbet ska jag hem, tvätta mina kläder och göra en personlighetsanalys. Lägligt att gräva ner mig själv ytterligare just nu.

Ge mig lov. Får jag lov?

Jag är på världens bushumör, drar till Axwell och Sara för att mysa... GRRR

Äntligen helg, inte sant? Ligger här i soffan nu och ser på idol. Njuter av att inte göra något vettigt alls. Käkar chips som om idag vore min sista dag i livet och dricker koppiösa mängder hallonsoda (jag vet, ytterst hälsosamt).

Det är ganska mycket nu i skolan därför har uppdateringen här varit lite begränsad, inte för att jag pluggar istället... men vi kan ju låtsas. Nu i helgen har jag därför planerat att; jobba x2, plugga psykologi, svenska och filosofi. Förhoppningsvis får jag träffa Camilla med en sväng.

Förresten så är jag aningens sinnesförvirrad. Men det löser sig snart, hoppas jag.

Är inte så bra på att uppdatera detta helvete.

Och en lite passande låt på det

Phoenix - If I Ever Feel Better

Jag har tänkt på en sak. Så beroende man kan vara.
Jag menar, man kan vara beroende av knark, det anses vara dåligt. Det är inte accepterat (åtminstone inte av majoriteten av samhället) och skadar allvarligt din hälsa. Man kan även vara beroende av Cocacola, smink, sin vikt eller alkohol (som föröövrigt också är en drog enligt mig).

Jag är inte beroende av något av dessa ovanför. Men jag misstänker att jag har ett svagt beroende av uppskattning och betydelse. Att jag får bekräftelse för att jag är helt okej, eller snarare att jag bekräftas att vara mer än okej. Fin, bra, vacker ja, kanske till och med snygg för en gångs skull.

Häromdagen fick jag en komplimang och fine, utan att låta för självgod (för det är jag verkligen inte) så får jag komplimanger ganska ofta. Men det känns allt mer och mer ofta som om att jag hör vad personen i fråga försöker säga, men att ordet bara snuddar vid mig. Att jag inte tar åt mig det.
En annan dag, betydligt nyligare, fick jag också en komplimang. Men då var det av en person som jag VILL framstå som fin, vacker, omtänksam, rolig hos och helt plötsligt kände jag mig mycket mer speciell, mycket bättre.

Så vad ni än gör, hur ni än mår. Ge någon en komplimang. Ge mig en komplimang. Ge han eller hon en komplimang, din mamma eller din pappa. Ditt syskon. Din bästa vän. Gör det bara, alla mår så mycket bättre av det.

Attention whore _ 92

Okej, nu måste här verkligen prioriteras beträffande allt skolarbete som jag skjutit upp alldeles för länge nu.
Jag ska göra grejerna i den här ordningen och inte vara med någon förrän jag känner att jag har koll på läget.

• För det första måste jag skriva min projektplan, muy viktigt.
  
  
• Efter detta är gjort måste jag skriva klart geografin (imorgon i skolan)... Går ju inte att öppna det fördömda dokumentet på min dator (hatar office lite).
  
  
• Skriva klart alla engelska c texter (panik panik panik).
  
  
• Skriva klart svenskan, kanske börja först... Ehe.
  
  
• Se till att få gjort historiaprovet.
  
  
• Plugga natur (bara antar detta för att det suger).
  
  
• Psykologiarbetet...
  
  
• Komma igång med projektarbetet (helgen...)
  
  
  JA, det var nog det. Skjut mig?

Gårdagens outfit efter en spontan shoppingrunda som resulterade i en klassisk vit tisha + en supermysig grå kofta från Zara. Känns höstigt och ultimat att ha nu när det börjar bli lite kyligare.