U2 would have sung "it's a beautiful day"
JAAAAAA. Okej så glad är jag ungefär. Fast jag är superduper mega seg i min hjärna. Jag jobbar för mycket, helt klart. Och de blir inte färre timmar nu, nej nej. Men cash is king, eller vad säger man?
Harry Potter, min kära underbara barndomsvän. Det är över nu (det sa jag redan för några år sedan när sista boken var utläst), men nu är det över. På riktigt. Vi kanske ses någon regnig höstkväll på TVn via DVD-spelaren. Men det kommer inte att vara som förr då, det kan aldrig bli som det en gång varit igen. Vi har vuxit ifrån varandra under tidens gång. Det har varit stunder då jag har varit så extremt trött på dig att du med din hårda yta legat och dratt på dig damm (syftar på böckerna). Jag säger fortfarande att dina första filmer suger helt och hållet, men vi skyller på den bristande tekniken som existerade under den förra tekniska filmepokens tid.
Vad jag svamlar.
Jag såg sista filmen nu. I 3D. Med störtlöjliga glasögon. Och ja, jag kanske grät. Och nej, jag skäms inte. Neville Longbottom, åh, du är så fin. Och jag skulle skriva massor, men jag vill inte spoila det för någon. Mina vänner, se filmen. Det må kännas tungt att betala ut 130 spänn till en film, men DET ÄR VÄRT DET!
Jag är i extas.
Att tillägga till varför min rubrik är som den är till detta inlägg. Jag fick världens bästa meddelande idag. Må hända att jag inte fick det på morgonen utan fick vänta till väldigt sent, men fy vad bra det var. Och fy vad fin du är. Och fan vad löjlig jag är som skriver detta. Men visst är ödet rätt häftigt. Berlin, Berlin, Berlin. Ich leibe es.
YEEEEEEEEEES. Okey I'm almost that happy at the moment. But at the same time I'm suuuuper tired in my brain. I work too much, for sure. And it won't be less hours in the future from now on, no no, but cash is king, right?
Harry Potter, my beloved friend from childhood. It's over now (I already said that a couple pf years ago when I finished the last book), but it's over now. For real. We might see each other again, some rainy night when summer's passed at the TV with some help from the DVD-player. But it will never be as it was, it can't be as it once was. We've grown the last couple of years. There've been moments when I've been so extremely fed up with you, how you with your severe surface just laid there, accruing dust (refers to the books now). I'm still thinking that your first movies suck, but let's blame the lack of technology during the last epoch of creating movies.
I'm rambling.
I saw the last movie now, in 3D. With ridiculous glasses. And yes, I've might wept a couple of tears. And no, I'm not ashamed. Neville Longbottom, oh you're so nice boy. And I could be wrighting for forever but I don't want to spoil anything for anyone. Please watch this movie, it's worth it!
I'm exstatic.
To add that why my title of this post is what it is. It depends on both the movie, but also a message I recently received from a boy. It was the best message ever. It may happen that I didn't get it in the morning, as I usually do, but it was great. And boy how cute you are. And how much I like you. And how silly I am while writing this down here. I might not be that cool after all. Isn't destiny kind of cool? Berlin, Berlin, Berlin. Ich leibe es.
Harry Potter, min kära underbara barndomsvän. Det är över nu (det sa jag redan för några år sedan när sista boken var utläst), men nu är det över. På riktigt. Vi kanske ses någon regnig höstkväll på TVn via DVD-spelaren. Men det kommer inte att vara som förr då, det kan aldrig bli som det en gång varit igen. Vi har vuxit ifrån varandra under tidens gång. Det har varit stunder då jag har varit så extremt trött på dig att du med din hårda yta legat och dratt på dig damm (syftar på böckerna). Jag säger fortfarande att dina första filmer suger helt och hållet, men vi skyller på den bristande tekniken som existerade under den förra tekniska filmepokens tid.
Vad jag svamlar.
Jag såg sista filmen nu. I 3D. Med störtlöjliga glasögon. Och ja, jag kanske grät. Och nej, jag skäms inte. Neville Longbottom, åh, du är så fin. Och jag skulle skriva massor, men jag vill inte spoila det för någon. Mina vänner, se filmen. Det må kännas tungt att betala ut 130 spänn till en film, men DET ÄR VÄRT DET!
Jag är i extas.
Att tillägga till varför min rubrik är som den är till detta inlägg. Jag fick världens bästa meddelande idag. Må hända att jag inte fick det på morgonen utan fick vänta till väldigt sent, men fy vad bra det var. Och fy vad fin du är. Och fan vad löjlig jag är som skriver detta. Men visst är ödet rätt häftigt. Berlin, Berlin, Berlin. Ich leibe es.
YEEEEEEEEEES. Okey I'm almost that happy at the moment. But at the same time I'm suuuuper tired in my brain. I work too much, for sure. And it won't be less hours in the future from now on, no no, but cash is king, right?
Harry Potter, my beloved friend from childhood. It's over now (I already said that a couple pf years ago when I finished the last book), but it's over now. For real. We might see each other again, some rainy night when summer's passed at the TV with some help from the DVD-player. But it will never be as it was, it can't be as it once was. We've grown the last couple of years. There've been moments when I've been so extremely fed up with you, how you with your severe surface just laid there, accruing dust (refers to the books now). I'm still thinking that your first movies suck, but let's blame the lack of technology during the last epoch of creating movies.
I'm rambling.
I saw the last movie now, in 3D. With ridiculous glasses. And yes, I've might wept a couple of tears. And no, I'm not ashamed. Neville Longbottom, oh you're so nice boy. And I could be wrighting for forever but I don't want to spoil anything for anyone. Please watch this movie, it's worth it!
I'm exstatic.
To add that why my title of this post is what it is. It depends on both the movie, but also a message I recently received from a boy. It was the best message ever. It may happen that I didn't get it in the morning, as I usually do, but it was great. And boy how cute you are. And how much I like you. And how silly I am while writing this down here. I might not be that cool after all. Isn't destiny kind of cool? Berlin, Berlin, Berlin. Ich leibe es.
Kommentarer
Trackback
