förvirrad, glad, lycklig, konstig

Jag vet varken in eller ut, begriper mig inte på hur jag ska bete mig. Är sjukt förvirrad, ängslig, fast nej inte ängslig men nervös? Jag kan inte skriva hur mycket som helst här heller, för då förstår ju alla. Fast samtidigt vill jag ju ha era råd, tips och så vidare.

Hur ska man bete sig, vad är normalt men ändå lite mer än normalt. Hur ser man absolut coolast ut, utan att verka för avslappnad. Vilka ord är dem rätta och hur ska man hälsa. Hur öppen kan man vara. Kan man verkligen göra precis som man vill göra, som man känner någonstans innerst inne är rätt.

Vad fan har jag att förlora egentligen, varför ska någonting som hände på högstadiet ha vävt sig fast i mitt sinne så djupt att jag idag har så pass dåligt självförtroende att jag ibland inte törs. Jag vill inte skrämmas, det är inte halloween. Men samtidigt kan jag inte sluta titta på dig, och jag kan absolut inte sluta le när jag tänker på dig. Och alla vet ju typ, eller har åtminstone en aning. Och nu kommer du säkert läsa det här och tro att jag är jättekonstig.

... Fast det är jag ju också. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0