god natt

Så, vad tog det, hur många timmar la jag ner på det? Men tillslut, efter många om och men och "fan, nu lägger jag ner" fixade jag det (med lite hjälp). Min nya blogg, mitt nya barn.

Vad jag kommer skriva här vet jag inte riktigt, hur personlig den här bloggen kommer bli vet jag inte heller. Men antagligen kommer jag skriva alldeles för mycket och antagligen kommer jag ångra mig och ta bort hela bloggen, eller åtminstone som en slags början - det här inlägget.

Just nu ligger jag här i min bekväma säng, och jag borde egentligen sova för ett bra tag sedan, men av någon anledning hamnade jag här och på facebook. Fick precis ett sms från Tom som löd: "Framme i Italien, lever". Inget "hej hjärtat", inget bra avslut, inget "jag saknar dig". Okej, är jag krävande? Jag blir ju inte direkt sur över att han skrev ett så tomt och intetsägande sms, men klart att det hade varit skönare att somna om han skrivit "nu är det värsta över, nu har jag lämnat dit innan du hinner blinka kommer jag vara tillbaka igen, pussandes din panna och viska i ditt öra hur mycket jag tycker om dig".

Önsketänkande är bra, inte sant?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0